tonårsförälskelse

Submarine såg vi på slubben igår. Den fick 10,5 i betyg av 15 möjliga, vilket motsvarar 3,5 på en femgradig skala. Submarine är en smått ironisk, rar film om en brådmogen tonårspojke som försöker bli ihop med fängslande Jordana med eksemen samtidigt som han har fullt upp med att rädda sina föräldrars äktenskap genom att skriva kärleksbrev till sin mor (och låtsas att de är från hans far..., vilket går...ja, ni får se själva).

OBS! De första 50 sekunderna räcker, sen är det spoilers!

Submarine står ut i dvd-utbudet med sitt smarta och insiktsfulla manus. Oliver Tate är som en överspänd ung Werther i nutid, och styrs av pubertetens storslaget dramatiska kast. Han är kärleksfullt porträtterad. Och ärligt talat, Sally Hawkins som spelar hans mamma (hon är i nästan varenda brittisk film numera) är riktigt bra. Jag kan – nästan – förlåta henne den gräsliga tolkningen av Jane Austens Persuasion (från 2007). Nej, vänta nu, Happy-Go-Lucky gör nog att det krävs ett par bra insatser till innan hon får komma ut från karantänen. Nu tappade jag tråden. Glöm Sally, se på Oliver istället. Han spelas av Craig Roberts.