Du kommer att möta en lång mörk främling är den engelska titeln direkt översatt till svenska, vad den kommer att heta längre fram är ovisst men Flimmers (Norrköpings Filmfestival) titel fungerar bra eftersom den anger att filmen handlar om spådomar. Klyschan lever än, i alla fall i Woody Allens värld. I filmen Scoop och denna har han gottat sig i trollkarlar och spågummor, allt det kitschiga, otroliga, smålöjliga och lättsamt underhållande som egentligen är väldigt otidsenligt. För vem bryr sig om spågummor och flum så som Woody gör idag? (Läs en sammanfattning av filmen på Flimmers hemsida.)
Det är en tätt sammanhållen berättelse, konsekvent och så där lagom distanserad så att vi lider och skrattar med personerna - och lika mycket åt dem. För de är pinsamma och de tar fel beslut som man själv aldrig skulle göra (hrm). En liten svartögd komedi som faktiskt är fullständigare än både Scoop och Vicky Cristina Barcelona. Jag tycker att det i och med Scoop var en nytändning för Woody Allen (även om den egentliga starten kanske var med Skorpionens förbannelse).Det var då som han på allvar vågade släppa sina neuroser och självupptagenhet, även om han i den filmen i stort sätt verkar spela sig själv och gör narr av just neuroserna och det andra. Neuroserna har alltid stått i centrum, från början, från Annie Hall och Hannah och hennes systrar. Skillnaden är den att han inte längre vill ta livet så allvarligt. I Du kommer att möta en lång mörk främling grävs det inte längre i de dysfunktionella relationerna, utan de får utveckla sig på egen hand.
Tips: Skorpionens förbannelse, från 2001. Hypnos i händerna på en skurk.
Undvik: Match Point, de senaste årens lågvattenmärke.
1 kommentar:
Ja, den var bra! :)
Skicka en kommentar